Stora ekonomiska utmaningar

Kommunens intäkter

Kommunens intäkter, illustration: Annika Gustafsson

Kommunens kostnader

Kommunens kostnader, illustration: Annika Gustafsson

Ekvationen att fler behöver skola, vård och omsorg samtidigt som det är för få personer i arbetsför ålder gör att nästan var fjärde kommun i Sverige har ett underskott i sin årsredovisning 2018.

Bengtsfors kommuns ekonomi har, tack vare, ökade skatteintäkter, finansiella intäkter samt stora statliga ersättningar för flyktingmottagande varit stark de senaste åren. Nu minskar intäkterna och ekonomin försämras.

Effekten av de minskade intäkterna blir stor då många av våra invånare finns i de yngre och de äldre åldersgrupperna med stora behov inom utbildning, vård och omsorg. I jämförelse med riket har vi en hög arbetslöshet vilket ökar kostnaderna för försörjningsstöd (socialbidrag) samtidigt som en låg inkomstnivå ger låga skatteintäkter. Kostnadsökningar för nämnda verksamheter påverkar den kommunala ekonomin negativt då de står för 85 procent av kommunens totala kostnader. Tillsammans med minskade ersättningar för flyktingmottagande gör kostandsökningarna att de senaste årens utökning av verksamheterna nu snabbt slår om till underskott. Bengtsfors kommun är, till ytan, stor vilket medför en stor spridning av våra verksamheter. Det i sin tur gör det svårt att dra ekonomiska fördelar av att samordna verksamheter.

Budget för kommande år

I det pågående budgetarbetet utgår man från följande förutsättningar:

  • Minskad befolkning på 100 personer per år
  • Nuvarande verksamheter och organisation
  • Oförändrad skatt
  • Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser för skatteintäkter och statsbidrag
  • Löneökningar på 2,7 procent för kommunens anställda

Utifrån dessa parametrar krävs besparingar på cirka 35 miljoner kronor år 2020 (motsvarar en skattehöjning om cirka 2 kronor) och för kommande år ser det inte bättre ut. Om inte staten tar ansvar för kommunernas ökade kostnader blir det svårt att bedriva de verksamheter som är ålagda kommunerna.

Utmaningar och nya arbetssätt

Vi befinner oss i en tid då antal barn, unga och äldre ökar samtidigt. För att klara av situationen behöver kommunerna ändra arbetssätt genom bland annat ny teknik, förebyggande insatser för att undvika ohälsa senare i livet, underlätta så att fler kan jobba heltid (se artikeln om bemanningsenheten) och gärna jobba några år till. En annan lösning är att samverka med grannkommuner och andra verksamheter för en fungerande välfärd även i framtiden.

Utjämningssystemet

Det är stora skillnader i skattekraft och servicebehov i landet, samtidigt vill staten att alla invånare ska garanteras likvärdig kommunal service - därför finns det så kallade utjämningssystemet.

Den viktigaste delen för oss är inkomstutjämningen som innebär att de 14 kommunerna med högst skattekraft betalar en avgift och resterande 276 kommuner får ett bidrag.

De senaste åren har staten använt pengar från utjämningssystemet till riktade statsbidrag men nu menar SKL att staten bör minska styrningen så att kommuner kan använda pengarna där de bäst behövs och möta rådande befolkningsförändringar.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 14 juni 2019
Sidan publicerad av: Anna Sandström