Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Bostäder i Dals Långed

Bostäder av kulturhistoriskt värde i Dals Långed. Foto: Niklas Eriksson

Den kulturhistoriska bebyggelsen är en gemensam skatt som är viktig att värna om av flera skäl. Den ger ett historiskt perspektiv, berättar om hur bebyggelsen vuxit fram och speglar hur vårt samhälle förändrats över tid, till exempel vad gäller ekonomiska, tekniska och sociala förhållanden. Synen på vad som är estetiskt tilltalande har skiftat genom tiderna, vilket också speglas genom bebyggelsen. Kulturmiljön berikar vår livsmiljö, skapar identitet och stolthet och är därför en viktig tillgång för hållbar utveckling.

Förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen har i uppdrag att genomföra en kulturhistorisk byggnadsinventering i Bengtsfors kommun. Det övergripande målet för samhällsplaneringen är hållbar utveckling – miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Vårt kulturarv har stor betydelse för framtidens miljö och för social sammanhållning, välfärd och trygghet.

Syftet med byggnadsinventeringen är att skapa ett kunskapsunderlag och att väcka intresse för att bevara den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Senast kommunens kulturhistoriska bebyggelse inventerades var under åren 1982–1986 med ett kompletterade kulturmiljöprogram 1993.

2018 startade en ny byggnadsinventering. Arbetet finansieras gemensamt av kommunen, Länsstyrelsen och Förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen, som också utför inventeringen i samarbete med kommunen.

Genomförda inventeringar

Så går byggnadsinventering till

Metoden för inventering går kortfattat ut på att undersöka vilka värden en byggnad har. De faktorer som utvärderas vid inventeringen är till exempel:

  • Byggnadens ålder.
  • Om det finns en speciell historia.
  • Hur välbevarad byggnaden är.
  • Om det finns originaldetaljer kvar.

Vad säger plan- och bygglagen?

I plan- och bygglagen finns bestämmelser som skyddar särskilt värdefull kulturhistorisk bebyggelse, bland annat finns förbud mot förvanskning. För all bebyggelse, oavsett om den har kulturhistoriska värden, gäller även varsamhetskravet som innebär att bebyggelsens särart och karaktärsdrag ska tillvaratas vid ändring eller underhåll. Plan- och bygglagen gäller alltid, både exteriört och interiört, även om åtgärderna inte kräver bygglov. Fastighetsägaren eller byggherren är ansvarig för att lagen följs.

Betydelsen av att skydda och bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer återfinns på flera ställen i plan- och bygglagen och dess förordning men de viktigaste verktygen finns i det åttonde kapitlet.

Plan- och bygglagen åttonde kapitlet
ParagrafnummerParagrafens lydelse
13 §Förbud mot förvanskning: En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
14 §Underhåll och varsamhet: Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
17 § Varsamhetskrav: Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.


Kontakt

Byggnadsinventering:

Maria Andersson
Plan- och bygglovschef
0531-52 61 23
maria.andersson@bengtsfors.se

Kulturhistoriska byggnader:

Virpi Kjellberg
Bygglovhandläggare
0531-52 61 24
virpi.kjellberg@bengtsfors.se

Skriv ut
Senast uppdaterad: 20 februari 2024
Sidan publicerad av: Anna Sandström